Ett stort grattis till Gusten som idag bli 25 år! :)

(Å självklart grattis till bebben som sett världen för första gången idag!)

Nej. Jag är inte gravid. Däremot så kommer en av mina bästa kompisar att få hålla sin bebis i sina armar för första gången idag! Väntar på telefonsamtalet från hennes sambo som ska meddela vad det blev för något! Nästan så att man själv får lite fjärilar i magen! Tänker på dig vännen! Vet att du kommer att bli en alldeles fantastik mamma!

Annars då? Har varit mycket jobb med uppsatsen. Men den börjar ta sig... Det var väl så dags, eftersom den ska in imorgon klockan 09.00 Blev en del fest i helgen också, riktigt skoj! :) Blir lite lugnare nu i skolan ett tag, vilket är otroligt skönt! "Bara" två redovisningar och en utvärdering kvar. Sen är jag ledig i TVÅ VECKOR innan nästa kurs börjar! Längtar dit!

Sitter och stirrar på telefonen och väntar på att den ska ringa... 

Tacksam för det jag har. Tacksam för mamma. Du är guld värd! Bara så du vet! Du är bäst, på alla dess sätt! Älskar dig!

... Idag är det elva år sedan min far lämnade mig. Elva år sedan han tog sitt sista andetag. Elva år sedan han slapp känna smärtan. Elva år sedan cancern vann. Samtidigt som det känns som om det var väldigt längesedan, så känns det samtidigt som om det var igår. Jag kan fortfarande se smärtan, känna paniken, känna sorgen. Jag kan fortfarande se glädjen i ögonen de bra dagarna, se livsglädjen när smärtan inte var lika smärtsam. Känna kärleken över att ha oss nära.

Filmerna med dig, idag är de viktigare än någonsin. Idag kommer jag minnas. Idag kommer jag sakna. Idag kommer jag längta. Precis som igår, idag och imorgon. Jag älskar dig!

Inte för att skryta, men min pojkvän är verkligen helt underbar! I lördags natt, när jag kom hem till honom efter sittning med några kompisar, så hade han ställt fram ett glas vatten, min bettskena, och en tröja för mig att sova i. :) Dagen efter (nej, jag var inte direkt bakis), på eftermiddagen, så började jag känna mig krasslig. Blev kanontrött och världen började gunga. Började frysa och bli varm om vart annat. Orkade ingenting. Då lagade han mat till mig, såg till att jag vilade och tog hand om mig på bästa sätt! Han e bäst! :)
Känner även idag att det är ngt på gång i kroppen, förhoppningsvis är det bara en kraftig förkylning. *hoppas hoppas* För jag har verkligen inte tid att vara sjuk nu. Alldeles för mycket som måste göras!

Är jag konstig som vill stanna kvar här i sommar? Hoppas att det är några som håller sig här i krokarna... Jag har ingen aning om det blir bra eller inte, att stanna här. Men jag känner i magen att jag måste testa. Måste testa att inte vara hemma i Stenungsund över sommaren. Måste testa mina vingar. Som sagt. Det är inte långt hem. Längtar jag för mycket, är det bara att sätta sig på tåg/buss, så är jag hemma inom tre/fyra timmar. Inte fundera mer på det nu. Dags att strax åka in på föreläsning. De som vi skulle ha haft förra veckan, men som blev inställda.

Måste packa ner datorn också, lovade gruppen att jag skulle ha med den, så att vi kan redigera avtalet i pausen mellan föreläsningarna...

Det är knepigt att vara student, boende på annan ort än därifrån man kommer. Speciellt gäller detta när det är dags för "sommarlov". Att packa ihop sina tillhörigheter och åka hem. Lämna stan och sin lägenhet i tre månader. Samtidigt lämnar ju de flesta studieorten, så det blir tomt här nere. Men jag känner som så, att jag vill testa hur det är att vara i Lund över sommaren. Jag tycker att det är konstigt att packa väskan och försvinna in i en bubbla i tre månader. Visst, jag vet att jag "vänjer" mig efter ett tag, men på något vis så känns det som om jag har flyttat hemifrån på riktigt nu. Samtidigt jag vet att jag kommer sakna närheten till havet, kommer sakna alla där hemma. Jag kommer sakna allt det vi gör på somrarna. Men det är ju inte längre än att jag kan åka hem över någon helg då och då. Eller hur?

För jag vet. Kommer jag åka hem till Stenungsund, kommer jag sakna Christian så mycket att det gör ont. Jag vet hur det var sist. Å nu har vi varit tillsammans ännu längre. Jag vill ha honom i min vardag. Men åker jag upp, så får jag inte det. Olika känslor drar åt olika håll. Men jag har bestämt mig. Jag ska stanna här nere i Lund över sommaren.

Men jag lovar, jag kommer upp till midsommar och Tjörn Runt, och helger därimellan. O det finns alltid sovplats hos Nea! :) Nu ska jag bara hitta ett jobb också. Men någon borde väl vilja ha mig?

... Cyklade in lagom till föreläsningen. Gick uppför alla trapporna. Väl uppe möter jag några kursare som säger orden som jag inte ville höra. Att föreläsningen är inställd. På grund av sjukdom. Hur kommer det sig att de inte lyckades få upp det på hemsidan alternativt inte skickade ut mail om detta? Så det var bara för mig att cykla hem igen.

Har en hel del att plugga på nu. Vet inte riktigt var jag ska börja. Men det är väl "bara" att ta en sak i taget. Löser sig på något vis, men jag är lite smått stressad. Planen är att jag ska in på en fyra-timmars föreläsning och därimellan ska min grupp träffas för att planera ett seminarium samt redigera ett avtal. Jag säger planen. För numera vet man aldrig. Det kan ju vara så att föreläsningen är inställd.